Läxkris hos en 8-åring

Ibland får man ta fajten. Läxfajten.
Idag hände det. När vi kom hem från skolan frågade jag M när han hade tänkt att göra sina läxor. ( sista dagen idag innan inlämning) Han svarade att han skulle göra dem direkt efter maten. Vi åt middagen och sedan kom tiden "efter maten".
-Det är bra om du kan börja med dina läxor nu, sa jag
-(ingen respons)
-Nu har vi ätit klart och någon ska börja med sina läxor nu, säger jag efter ett tag igen.
-(ingen respon) Han sitter med Ipaden.
-Nu är det sista gången jag säger till dig om dina läxor, sedan är det ditt ansvar att själv komma ihåg.
-Men MAMMA, ÅHHHHH Var är den? Var är den? Var är den?, säger M upprört.
-Vilken då? svarar jag
-MIN LÄXA!!!! Hör du dåligt eller.....
Jag försökte förklara för honom lungt att han inte sa vad han letade efter medans han menade på att han visst sa bestämt: Var är min läsläxa, mamma? Hell no
När han sedan hämtat sin läsläxa sätter han sig i soffan och beklagar sig för att han inte kan läsa och behöver hjälp. Då svarar jag honom att jag finns i köket. Kom till köket om du behöver hjälp. Vad gör M då? Jo, han går till K och pratar och visar en sak på datorn. Efter ett tag stänger jag av datorn och då får M ett utbrott på MIG för att jag inte hjälper honom med läxan!! Hursa? Då brister det lite för en trött arbetande mamma. Han fick sig en utskällning. En ordentlig sådan. Sedan kommer han till köket, gråter och vill att jag ska läsa för honom. Jag förklarar att han har sumpat den chansen idag så det blir till att fixa läxan själv eller strunta i den och skämmas i morgon. Han sätter sig och gör den. Utan mer protester. Phu....
Ibland känner man sig som världens sämsta mamma.....och ibland känner man sig som världens bästa mamma.