Ibland händer det...

I morse hände det.

Det som aldrig tidigare hänt förut.

Alla i familjen sov till klockan 07.30.

Häftigt!

(Max & Kasper har innan varit hos mormor & Arne i  2 dagar. Kanske var dem lite trötta? )

Nu börjar hösten närma sig.

Hur jag vet det?

Jo, det känns i vinden.

Det märks i mitt huvud, jobbtankarna har startat rejält.

Det känns på mina barn.

Och det märks i affärerna.

Jag älskar hösten.

Det är något speciellt med just den.

Så jag välkomnar hösten med öppna armar.

Stella är en bestämd tjej.

Hon skriker så mycket,, när hon inte får sin vilja igenom att jag många gånger känner att jag inte orkar med henne. Det är liksom aldrig tyst. Speciellt när vi ska äta. Eller när hon ska in till Max och Kaspers rum på morgonen. Eller när vi inte har tid att läsa: Max boll för 74:e gången. Eller när hon inte får gå ut. Eller när hon inte får smaka på vin. Eller när hon inte får på sig stövlarna och halsbandet själv....

Nu håller jag på att rensa i garderoberna. Ur barnens garderober plockar jag bort allt som är för litet och lägger in lite nytt som vi köpte idag. I min garderob ska jag ta ut allt och bara lägga in det som jag kommer att använda. Förstår inte varför jag sparar på sådant som är bra att ha. Man använder det inte. Nej, ut me det bara.

I går var jag hos min syster. Om knappt två månader flyttar hon till Australien. Jag var där och fick en ny höstgarderob!!! Så sjukt bra att jag knappt tror det är sant. Nu behöver jag bara köpa till lite nya halsband/örhängen/skärp så är jag komplett!

Den här klänningen köpte jag häromdagen hos Twist & Tango. En av mina favoriter.

Jag dricker lite vin också.

Gott, vitt, Franskt från Loire-dalen.

Passar utmärkt till burfångade kräftor.

Vi provade i lördags.

Nu ropar min garderob där uppe. Jag tar med mig mitt glas....

KRAM