Får dåligt samvete när jag är och handlar och lägger upp barnmatsburkar på bandet. Inbillar mig att dem bakom tänker: Titta hon ger sitt barn burkmat, säkert stressad och oengagerad mamma. Försöker mota bort tankarna med: Hon får i alla fall mat och hemmalagat emellanåt.
Får dåligt samvete om barnen äter kötbullar och makaroner mer än två gånger i veckan för jag inte orkar eller har lust att laga något annat. Försöker mota bort tanken med: Ja, dem blir i alla fall mätta och växer. Det finns barn i Afrika som i stort sett växer upp på enbart majsmjöl.
Får dåligt samvete om jag inte orkar läsa kvällsaga för barnen en kväll. Ibland orkar man bara inte. Försöker mota bort tanken med: Tänk så många böcker jag har läst för dem och tänk på vad jag har gjort för dem under dagen.
Får dåligt samvete för man inte har kommit iväg och tränat. Man är ju ibland så trött. Eller ibland får man bara inte ihop familjepusslet. Försöker mota bort tanken med: Nästa vecka kör vi igång!
Ja, listan kan göras lång. Det finns nog någon mening med det dåliga samvetet. Alla känner det. Mer eller mindre.
Granen är nästan naken och barren ligger i den överfulla dammsugspåsen. I kväll åker den ut.
Granbarrskramar Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar