Hellhour

Nu är det lugnt här hemma. Barnen sover och mannen är på handbollsträning.

Men om ni hade kikat in här för exakt tre timmar sedan så hade ni vänt på klacken.

Efter jag hämtade barnen på förskolan åt vi mellamål. Mycket mellanmål så jag skulle slippa tjatet efter en timma. Sedan åkte vi till Kärrabadet där Max hade sin premiär på simskolan. In med tre ungar, vinterjackor, vagn, sprallig 4-åring, trött 0-åring och en nervös 6-åring. Man fick sitta med på bänken första gången. Jag gick ut efter 5 minuter. Olidligt varmt, vi snackar tropisk värme med jeans och tröja, nej jag tror inte det. Svetten rann och Stella blev varm och Kasper blev varm. Hade jag vattenflaska med mig? Nej 

Alltid lär man sig något. Efter det var det dusch, påklädning, en som skriker, en som vill åka hem och en som är så hungrig.

- Har du inte ens med dig en banan? Eller ett kex, eller NÅGOT?

-Men vi åt ju mellanmål för 1 timme sedan, du får vänta på middagen.

Ja, då kommer vi hem. Ut med alla ungar, vagn och packning. In med allt och börjar ge den minsta mat. Då börjar det. Hellhour. Tiden mellan 17-18. Ibland går det jättebra. Barnen leker, vi lattjar, spelar musik och lagar mat samtidigt. Men inte idag..inte idag. Det retas, slåss, ramlar ner från soffan, gråter, skriker, gnäller..you name it! Hade ändå planerat en lätt middag. Då har jag lite svårt att leva i nuet.

Att njuta av allt, mindfullnes ni vet.

Jag bara drömmer mig bort. Till sol, drinkar, egentid och kärlek

Nu sover mina barn. Jag tittar på dom och nästan fäller en tår. För att jag har så fina barn. Tänk att jag för tre timmar sedan ville lämna bort dom.

Mina tre små hjärtan!!!